Uppsnabbat regionstyrelsen 20 juni 2018

2018-06-20

Prognos på plus 187 miljoner kronor

Prognosen för Region Uppsala per maj 2018 ligger på plus 187 miljoner kronor för helåret 2018, vilket är en försämring av prognosen med 13 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Sjukhusstyrelsen reviderar ned sin förväntade årsprognos med 7 miljoner kronor till följd av ofinansierade kostnader för assistans och egen vård, samt att kostnaderna för köpt vård förväntas öka inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet.

Fastighets- och servicenämnden försämrar sin prognos med 4,5 miljoner kronor, vilket beror på osäkerhet gällande kostnaderna för Resurscentrum inom enheten EPJ (Elektronisk patientjournal). En utredning av verksamheten pågår för att klarlägga det ekonomiska läget.

Kulturnämnden försämrar sin prognos med 1 miljon kronor, då folkhögskolan Wik inte beräknas fylla förväntade studieplatser och därmed kommer att få återbetala statsbidrag.

Region Uppsala har antagit en suicidpreventiv strategi

Varje år tar cirka 50 personer i Uppsala län sitt liv, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Uppskattningar visar att det också genomförs cirka 500 självmordsförsök årligen i länet, och att cirka 3 000 till 5 000 anhöriga påverkas som en följd av detta. Nu har Region Uppsala antagit en strategi för suicidprevention, för att minska denna siffra. Strategin klubbades av regionstyrelsen på onsdagen.

Strategin bygger på det Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. Tre områden prioriteras under åren 2018 – 2020. Det är barn och unga mellan 15 och 24 år, grupper med förhöjd suicidrisk och personer äldre än 65 år. Bland barn och unga är särskilt flickor i riskzonen. Bland grupper med förhöjd suicidrisk finns HBTQ-personer (särskilt män), personer med bipolär sjukdom, asylsökande samt personer med missbruk och psykisk ohälsa. Inom gruppen äldre är män kraftigt överrepresenterade.

Exempel på strategiska åtgärdsområden för att förebygga självmord är insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper, och insatser som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för självmord. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord är ett annat exempel, liksom spridning av kunskap om metoder för att minska självmord.

I strategin ingår bland annat att Region Uppsala ska vara ett av flera deltagande landsting/regioner i en omfattande journalgranskningsstudie av samtliga personer som dött genom självmord under år 2015. Det handlar om att granska vårdkontakter under de två åren innan personen tog sitt liv, kontakt med anhöriga med mera. Studien hoppas kunna bidra med ytterligare kunskaper för vidare arbete med suicidprevention.

Region Uppsala kommer också att påbörja en process för att säkerställa att så många suicidförsök som möjligt blir registrerade inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala (tidigare försök att ta sitt liv är en av de enskilt största riskfaktorerna när det gäller självmord).

Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte också att ge regiondirektören i uppdrag att utifrån den nu antagna strategin ta fram en suicidpreventiv handlingsplan för Region Uppsala. Samordningsarbetet ska återrapporteras till regionstyrelsen i juni 2019.

Rörelse och fysisk aktivitet årets fokusområde

Region Uppsala delar årligen ut folkhälsomedel. Dessa medel kan sökas av organisationer i Uppsala län, inom civilsamhället, inom verksamheter i länets kommuner och inom Region Uppsala.

Nu har regionstyrelsen beslutat att fokus för folkhälsomedel under år 2018 är Rörelse och fysisk aktivitet för alla. Sammanlagt finns en budget på 1,5 miljoner kronor avsatt.

Enligt tjänsteutlåtandet så kan fysisk aktivitet bland annat förbättra kondition och styrka, minska risken för en rad sjukdomar, ge ett förbättrat immunförsvar, bättre sömn och minska risken för övervikt. Pengar kan sökas för insatser som sker utöver ordinarie verksamhet, och som skapar extra kraft, synergieffekter och långsiktiga vinster i länets folkhälsoarbete.

Region Uppsala satsar på att införa vårdnära service

Vårdnära service är ett begrepp som innebär att särskilt utbildad servicepersonal utför vissa sysslor, som historiskt sett har utförts av vårdpersonal. Det rör sig grovt sett om patientnära städning, patienttransporter, materialhantering och måltidshantering.

Vid sitt möte beslutade nu regionstyrelsen att konceptet vårdnära service ska införas på samtliga vårdenheter (med behov och rätt förutsättningar) vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, med start år 2018. Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma med en sammanhållen införandeplan senast i december 2018. Implementeringskostnaden får uppgå till högst 3 miljoner kronor första året, och därefter 2,3 miljoner kronor årligen till 2023.

Region Uppsala har under se senaste åren utfört en del insatser och pilotförsök med vårdnära service, både vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping. Resultatet från piloterna visar att kvaliteten på förråd och städning blivit bättre, den patientnära städningen upplevdes bli betydligt bättre utförd.

De fördelar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) listar i skriften "Vårdnära service – en viktig del i framtidens sjukvård" (2014) är inte minst att vårdnära service frigör tid för vårduppgifter, bättre tillvaratar personalens kompetens samt ökar kvaliteten. En förhoppning finns också om att vårdnära service kan bidra till att underlätta rekrytering till vårdyrket, genom att vårdpersonal i ökad omfattning får arbeta med det man utbildats för. Dessutom kan, enligt SKL, en ökad rekryteringsbas till vården skapas genom att servicepersonal inom vårdnära service kan se vårdyrket som ett naturligt nästa steg i yrkeskarriären.

Initiativ om kartläggning av prostatacancer besvarat

Carl Nettelblad (L) yrkade i ett initiativärende i maj på att regiondirektören skulle få i uppdrag att genomföra en kartläggning av prostatacancerutredningarna, för att ta reda på grundorsaken till att de tar så lång tid. Beror det på brist på personal, MR-apparater, undersökning av vävnadsprover etcetera. Han yrkade också på att regiondirektören skulle få i uppdrag att återkomma med förslag på lämpliga åtgärder.

I svaret konstateras bland annat att det pågår ett arbete både nationellt och i Uppsala med att förkorta väntetider från välgrundad misstanke om cancer till behandling. För Region Uppsalas del ligger nu väntetiden från välgrundad misstanke om prostatacancer till behandling på 91 dagar. De som har längre tid har ofta behov av kompletterande utredning. Därtill ska överbehandling undvikas, och snabbt insatt behandling vid långsamt tillväxande prostatacancer är inte alltid av godo för patienten. Därför bör det även fortsättningsvis finnas individuella skillnader i ledtider, enligt tjänsteutlåtandet. Med den redovisningen anses initiativet besvarat.

(L), (M), (C) och (KD) reserverade sig mot att initiativet ej bifölls.

Initiativ om gröna obligationer besvarat

Carl Nettelblad (L) yrkade i ett initiativärende i maj bland annat på att regiondirektören skulle få i uppdrag att till i december komma med ett förslag på hur energieffektivisering och energiomställning i högre takt skulle kunna finansieras med gröna obligationer och andra krediter. Gröna obligationer är ett sätt att låna pengar till fördelaktiga villkor, under förutsättning av att låntagaren åtar sig att använda pengarna till miljöinsatser så som energieffektivisering.

Av svaret framgår bland annat att Region Uppsala har fastställt en låneram för år 2018 på 1,5 miljarder kronor, och att Region Uppsala under arbetet med detta träffat flera av marknadens aktörer. Det pågår för närvarande ett arbete om att ta så kallade gröna lån, för investeringar där man kan påvisa en minskad miljöpåverkan. Ett krav som flertalet av Region Uppsalas projekt möter. Därutöver arbetar Region Uppsala systematiskt med sitt miljöarbete. Under våren har ett miljöprogram arbetats fram som kommer att behandlas av regionfullmäktige i juni. Med den redovisningen anses initiativet besvarat.

(L), (M), (C) och (KD) reserverade sig mot att initiativet ej bifölls.

Riktlinjer för ersättning antagna

Regionstyrelsen antog vid sitt möte riktlinjer för ersättning till patienter eller följeslagare vid ekonomisk skada, orsakad av vården genom inställd operation, undersökning/behandling eller besök.

Riktlinjen bygger på ett beslut fattat av Uppsala-Örebro sjukvårdsregion i december 2017. Riktlinjen gäller då åtgärden ställs in mindre än 24 timmar före besöket eller inläggningen.

Enligt riktlinjen ges patienten rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt ett schablonbelopp, på högst 1 000 kronor för heldag eller 500 kronor för del av dag.

Positivt med Älvkarlebys förslag till översiktsplan

Region Uppsala har fått yttra sig över förslag till översiktsplan för Älvkarleby kommun år 2050. I sitt yttrande är Region Uppsala övervägande positiv till förslaget.

Den föreslagna utvecklingen och satsningen på bebyggelse i stationsnära lägen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin, och stödjer Region Uppsalas satsningar på Upptågstrafiken. Region Uppsala välkomnar också Älvkarlebys uttalade satsningar på gång- och cykeltrafikanter.

Positivt med regional plan för grön infrastruktur

Region Uppsala har fått komma med synpunkter på förslaget till regional plan för grön infrastruktur i Uppsala län. Det är regeringen som har givit samtliga länsstyrelser i Sverige i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner.

Grön infrastruktur definieras som ett nätverk av natur, som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, och som bidrar till människors välbefinnande. Det underlag som länsstyrelsen tar fram kan senare användas för planering, prövning och prioritering – exempelvis av statliga och kommunala naturvårdsinsatser. I sitt svar konstaterar Region Uppsala att man ställer sig mycket positiv till framtagandet av regionala planer för grön infrastruktur i Uppsala län. Frånsett positiva konsekvenser för bland annat miljö och hälsa, innebär grön infrastruktur också inspirerande lekmiljöer som även är positiva ur ett barnperspektiv.

(C), (M) och (L) yrkade i ett tilläggsyrkande bland annat på att det tydligare borde beskrivas hur strategin medverkar till att uppnå den regionala utvecklingsstrategins mål om att öka produktionsvärdet från jordbruks- och trädgårdssektorn. Detta bifölls ej, vilket de reserverade sig mot.

Synpunkter på trålningsgräns

Region Uppsala har fått yttra sig över Havs- och Vattenmyndighetens förslag till statliga havsplaner för Sverige. I sitt svar koncentrerar sig Region Uppsala på Södra Bottenviken i förslaget till Havsplan för Bottniska viken.

I sitt svar poängterar Region Uppsala bland annat att det är positivt att havsplaner kommer till stånd och att man instämmer i huvudsak, men Region Uppsala kommer också med några påpekanden. Bland annat att främjandet av det småskaliga kustfisket bör lyftas ytterligare i planen. Det omfattande industrifisket efter strömming som djurfoder i Uppsala län orsakar betydande negativa konsekvenser för det småskaliga kustfisket, där fångsten numera mest består av småvuxen strömming. Därför bör trålningsgränsen, enligt svaret, flyttas ut rejält om ambitionen är att det småskaliga kustfisket ska kunna överleva.

Positivt med neonatal screening för SCID

Region Uppsala har fått lämna synpunkter på Socialstyrelsens rekommendation till screening för SCID, en mycket sällsynt svår kombinerad immunbrist hos vissa nyfödda barn. Sjukdomen debuterar oftast inom de tre första levnadsmånaderna, huvudsakligen genom infektioner, och leder obehandlad till döden före två års ålder.

Socialstyrelsens bedömning är att SCID kan inkluderas i den befintliga screeningen hos nyfödda (det sker genom ett blodprov). Detta tros innebära att i Sverige så kan två till tre barn årligen få diagnos innan de fått allvarliga infektioner, något som förbättrar möjligheterna till stamcellstransplantation.

Region Uppsala ställer sig bakom Socialstyrelsens rekommendation och anser den föreslagna screeningen vara väl motiverad – den bör därför införas.

Remissyttrande om Framtidens biobanker

Region Uppsala har fått yttra sig över betänkandet Framtidens biobanker, som gäller förslag om att anpassa lagstiftningen för att förbättra förutsättningarna att använda prover och tillhörande uppgifter i svenska biobanker för patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov.

I stort instämmer Region Uppsala med utredningens förslag, men har ett antal synpunkter. Exempelvis att det nationella registret, förutom de ändamål som anges i utredningens förslag, även ska få användas för det medicinska ändamålet att söka efter prov på genetiska släktingar för vård av en patient.

Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna så gör Region Uppsala bedömningen att det kommer att innebära kostnader under ett flertal år för regionen att implementera och följa lagen, och att det är viktigt att staten finansierar detta.

Som vanligt kan svaret i sin helhet läsas på Region Uppsalas webbplats.

Stöd för myndighetsgemensam indelning

Region Uppsala har slutligen fått yttra sig även över Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå. Indelningskommittén gör bland annat bedömningen att tio myndigheter har en sådan betydelse för regional samverkan att de ska ha en samordnad geografisk indelning: Arbetsförmedlingen, Försvarsmakten, Kriminalvården, Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tillväxtverket, Trafikverket, Åklagarmyndigheten och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (strukturfondsprogram).

Kommittén föreslår också att alla landsting framöver ska benämnas regioner, och att alla ska ha ordet "län" i namnet (Region Uppsala skulle då alltså heta Region Uppsala län).

I sitt svar är Region Uppsala positiv till att myndigheternas indelning följer sjukvårdsregionernas geografi. Dock påpekas att en myndighets administrativa gränser inte får ligga i vägen för god samverkan inom funktionella gränser. För Uppsala län är relationerna med Stockholmsregionen särskilt viktiga att understödja, oavsett hur myndigheter organiserar sig geografiskt.

Region Uppsala uttrycker tveksamhet över förslaget att samtliga regioner bör ha ordet län i namnet. Region Uppsala anser att det skulle medföra onödiga merkostnader, utan att bidra till ökad tydlighet mot länets invånare.

(M), (L) och (KD) reserverade sig till förmån för ett eget remissyttrande.

(C), (V), (KD), (M) och (SD) ville också tillstyrka ett namnbyte till ”Region Uppsala län”, något som avslogs, vilket de reserverade sig mot.

Region Uppsala vill utveckla Cosmic

Region Uppsala vill teckna ett tilläggsavtal för vårdinformationssystemet Cosmic, som innebär att Cosmic kan utvecklas. Detta beslutade regionstyrelsen. Beslutet är villkorat med att samtliga berörda regioner/landsting och Capio ska göra bedömningen att avtalet tillgodoser bland annat leveranskvalitet.

Bakgrunden till beslutet är de utmaningar vården står inför. Medicinska framsteg innebär att allt fler lever med kroniska sjukdomar. Digitala lösningar innebär stora möjligheter för vården, men dessa lösningar ställer också krav på en förbättrad funktionalitet i vårdinformationssystemen. I princip ställs vårdgivare inför valet att utveckla befintliga system, eller att upphandla och införa helt nya vårdinformationssystem.

Region Uppsalas bedömning är att den mest kostnadseffektiva lösningen på 5 – 7 års sikt är att utveckla dagens system Cosmic för att bättre möta vårdens behov – en bedömning som delas av den så kallade kundgruppen (som består av landsting/regioner i Uppsala, Östergötland, Västmanland, Värmland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Jämtland-Härjedalen samt Capio St Görans sjukhus).

Beslutet innebär utökade utvecklingskostnader, investeringar på 90 miljoner kronor behövs under perioden 2019 – 2023. Finansieringen ska lösas i arbetet med tilläggsbudget för 2019, respektive kommande Regionplan och budget 2020 – 2022.

Alliansen yrkade även på att regiondirektören skulle få i uppdrag att inleda samverkan kring upphandling av medicinteknisk utrustning, där integration med Cosmic är aktuell med övriga i kundgruppen för Cosmic. Detta väckte bifall.

Handlingsplaner för ekonomi i balans till handlingarna

Efter tidigare beslut i regionstyrelsen så har sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen, fastighets- och servicenämnden samt kollektivtrafiknämnden fått i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för att förvaltningarna ska få en ekonomi i balans. Dessa har tidigare redovisats i respektive nämnd, och blev nu lagda till handlingarna med hänvisning till att Region Uppsala som helhet förväntas nå resultatmålet för 2018.

Alliansen yrkade på att sjukhusstyrelsen skulle kalla till ett extra sammanträde snarast, för att besluta om åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta då det enligt Alliansen inte vidtagits tillräckliga åtgärder. Yrkandet ogillades, vilket Alliansen reserverade sig mot.

Kontakt