Forskning & utveckling

I Sverige är forskningen och litteraturen inom ämnet inte så omfattande. Däremot finns det en ansenlig mängd internationell forskning inom området. Resultaten från dessa kan i vissa fall överföras till svenska förhållanden.

Kring föräldraskap i stort är kunskapsläget i Sverige ett annat. Inom detta område finns en gedigen forskning och litteratur som rör föräldraförmåga och omsorgssvikt, barns utsatthet, vårdnadsutredningar etc. 

På senare tid har större fokus lagts på forskning kring barn som har varit placerade och omhändertagna för samhällsvård. Man har sett att behov av stöd fortsätter även efter en placering. Stödbehovet gäller såväl barnen som biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar.

Mycket av denna läsning är intressant även utifrån ”SUF-synvinkel”. Många av barnen kommer från miljöer som samstämmer med de förhållanden som beskrivs runt ”SUF-familjerna”.

Arbetet i de olika projekten syftar till att öka förståelsen för den situation dessa familjer lever i. Att göra interventioner möjliga och att verka för att familjernas rättigheter tas tillvara, såväl föräldrarnas som barnens.

Tillförlitliga, lämpliga bedömningsmetoder och rutiner behöver utvecklas. Oavsett var man bor och vem man möter ska föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn ges samma förutsättningar inom de samhällsinstanser som de har kontakt med.

Ett mål för SUF är att verka för nationell utveckling av t ex bedömningsinstrument, gruppverksamhet och pedagogiska modeller.

Den breda och upparbetade samverkan nationellt och regionalt som SUF bidrar till, ger förutsättningar för ett fruktbart samarbete mellan klinisk verksamhet och forskning.


”FöräldraTid”. Ett samarbete pågår för att samla kunskap om föräldrar med kognitiva nedsättningar och tidshantering. Närvård NPF, öppenvårdspsykiatrisk verksamhet på Akademiska sjukhuset och i Falun medverkar i forskningsprojektet ”Tidshantering, organisationsförmåga, föräldrakompetens och föräldrastress hos vuxna med psykiska funktionsnedsättningar”. Ansvariga forskare är Gunnel Janeslätt, SUF KC, Afsaneh Hayat Roshanay PhD, leg psykolog, Kajsa Lidström Holmqvist PhD, leg arbetsterapeut samt clinical associate professor Suzanne White, SUNY downstate university NY, USA. Övriga i forskargruppen är Marie Holmefur docent och Patrik Arvidsson, PhD, leg psykolog.

Den16 maj 2017 höll Suzanne White en öppen föreläsning om en ny manualbaserad metod: Ha Koll! Metoden prövas i forskningsprojektet ”Tidshantering och organisationsförmåga hos vuxna med funktionsnedsättning: svensk prövning av bedömnings- och interventionskoncept” av samma forskargrupp. 


Allmänna barnhuset har flera intressanta publikationer. Det rör t ex det späda barnet som anhörig och dess påverkan av föräldrarnas psykiska ohälsa;
”Det späda barnet som anhörig”
Andra publikationer beskriver hur det är att ha sina barn omhändertagna;
”Föräldrars röster – hur det är att ha sina barn placerade i fosterhem”
Men också ur barnets synvinkel, hur det är att vara placerad;
”Att lära av fosterbarn”

En forskare som ägnat mycket tid åt de barn som omhändertagits för samhällsvård är Gunvor Andersson. Det finns flera publikationer skrivna av henne, värda att läsa. En sådan är: Utsatt barndom – olika vuxenliv.

Mer information finns även på hemsidan "Barn som anhöriga".

Barnens möjligheter att komma till tals har särskilt studerats för psykiatrins räkning. Men även här kan vi hitta kunskap som är användbar för SUF:s målgrupp;
”Föra barnen på tal – när en förälder har psykisk ohälsa” är från början utvecklat i Finland, men bearbetat och anpassat till svenska förhållanden av Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Stockholm. Här kan du läsa mer >>

En annan metod för att involvera barn är Beardslees familjeintervention vilken vunnit framgång i Sverige. Här kan du läsa mer om den på Socialstyrelsens hemsida >>

Socialstyrelsens rapport 2006, kap 7, beskrivs vilka barn som blir omhändertagna. Vidare forskning runt dessa barn och som beskriver deras skolprestationer samt prognosen för deras fortsatta liv återfinns i Social rapport 2010, kap 7. Dessa rapporter finns att hämta från socialstyrelsens hemsida>>

Följ oss