Läkemedel och miljö

Pillerhög

Miljöeffekter av läkemedel

Läkemedel utsöndras vanligen genom urinen. Eftersom läkemedel är biologiskt aktiva och många har en långsam nedbrytning i miljön kan rester återfinnas i vattendrag och i grundvattnet. På sikt kan förorening av dricksvattnet innebära en risk för folkhälsan. Organskador orsakade av läkemedel har konstaterats hos fiskar, fåglar och groddjur. En av de tydligaste effekterna som observerats är reproduktionsstörning hos vattenlevande djurarter genom östrogena och gestagena hormonämnen.

Landstinget i Uppsala län har en årlig handlingsplan för läkemedel och miljö för att minska läkemedelsrester i naturen, genom att minska användningen av vissa miljöstörande läkemedel där det finns alternativ i rimlig avvägning mot t.ex. kostnad. Vid jämförbar medicinsk effekt, säkerhet och pris rekommenderas läkemedel med mindre risk för negativ miljöpåverkan. Medicinsk effekt och säkerhet kommer dock alltid i första hand, och därför är vissa preparat rekommenderade trots risk för miljöpåverkan. I följande fall bör hänsyn tas till miljöpåverkan:

  • Fluorokinoloner: Extremt svårnedbrytbara i miljön och bör användas sparsamt på grund av risk för resistensutveckling.
  • Diklofenak: NSAID som är svårnedbrytbart och toxiskt för vattenlevande organismer.
  • Hormonplåster och -ringar för antikonception. Dessa har merparten av hormoninnehållet kvar efter användning, vilket medför risk att hormonerna läcker ut i vattendrag. Använda plåster och ringar ska inte spolas ned i toaletten utan lämnas till apotek för omhändertagande.
  • Ökning av andel startförpackningar, för att minska mängden läkemedel som måste kasseras och därmed riskerar att hamna i vattenmiljön.

Felaktig kassation av oanvända läkemedel innebär en onödig miljörisk som minskar om startförpackning eller minsta kvantitet, användas tidigt i behandlingen. Därtill ska alla överblivna läkemedel konsekvent tas omhand på rätt sätt av den enskilde. Information om att läkemedel alltid ska återlämnas på apoteken behöver spridas i vårdkedjans samtliga led. Det är speciellt viktigt att läkemedel inte spolas ner i avloppen. Det är dock svårt för enskilda att hindra att den mängd restprodukter av läkemedel som finns i urin och faeces, även vid korrekt läkemedelsanvändning, når miljön.

Skärpta regler om miljökrav i GMP (good manufacturing practice, god tillverkningssed) för läkemedelsföretagen har föreslagits, medan miljövillkor vid godkännande av humanläkemedel ännu ligger på framtiden. Regeringens nationella läkemedelsstrategi från 2011 betonar ökad miljöanpassning av läkemedel.

Ett av målen i Region Uppsalas miljöprogram handlar om läkemedel med visionen att Region Uppsala inte sprider läkemedel som har hög miljörisk till luft, mark och vatten. För att nå visionen har tre mål satts upp. Målen handlar om att minska utsläppen av de läkemedel som vi vet har en risk för hög miljöpåverkan, minska antalet uthämtade antibiotikarecept och att utsläppen av medicinska gaser ska minska med 50 % sedan 2014. Bland annat följer vi upp förskrivningen av olika substanser med hög risk för miljöpåverkan samt har påbörjat ett reningsprojekt där vi tittar på möjligheterna att rena avloppsvatten från Akademiska sjukhuset från läkemedelsrester.

Ett miljöklassificeringssystem för läkemedel har utarbetats av flera organisationer. Tabeller hjälper förskrivaren att väga in miljöaspekten vid val av läkemedel. Även i FASS finns sedan 2010 miljöinformation från tillverkaren riktad till olika målgrupper som patienter, förskrivare och specialister. Utifrån data om försåld mängd och uppskattad skadlig effekt på miljön vid de mängder som man vet kommer ut, uppskattas läkemedlens miljörisk. Den anges i klasserna försumbar, låg, medelhög eller hög. Förutom uppgift om toxicitet finns även uppgifter om nedbrytning, och bioackumulation, liksom om evidensläget när det gäller miljöskador. Information till allmänheten

"Läkemedel i vår miljö" är en broschyr om läkemedel och miljö riktad till allmänheten.

Läkemedel i vår miljö (pdf, öppnas i nytt fönster)