Äldre och läkemedel

Kunskapen om symtom, utredning och behandling för de mest sjuka äldre är bristfällig inom stora delar av sjukvården. Den gamla människan visar många gånger helt andra symtom på vanligt förekommande sjukdomstillstånd än vad yngre människor gör. Det leder till såväl feldiagnostik som överbehandling och underbehandling av sjukdomstillstånd hos de mest sjuka äldre.

Studier visar att upp till 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus helt eller delvis beror på läkemedelsbiverkningar. Upp till hälften av dem bedöms möjliga att undvika.

För några sjukdomstillstånd finns det nationella riktlinjer för den aktuella patientgruppen till exempel demenssjukvård och behandling av BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). I flera landsting har riktlinjerna översatts till lokala vårdprogram, men för de flesta andra sjukdomstillstånden finns inga riktlinjer eller vårdprogram som tar hänsyn till gruppen de mest sjuka äldre. Det beror sannolikt på att det generellt saknas vetenskaplig dokumentation eller evidens specifikt för behandling av de mest sjuka äldre.

Socialstyrelsen definierar de mest sjuka äldre som personer över 65 år med betydande funktionsnedsättning beroende på åldrande, skada eller sjukdom, som har behov av omfattande omsorg och eller sjukvård. Vid framtagandet av Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre har Läkemedelsrådet i Uppsala-Örebroregionen utgått från Socialstyrelsens definition av de mest sjuka äldre, men lagt gränsen vid 75 år och äldre och fokus på kärngruppen.

Allmänna rekommendationer

  • En säker diagnos med klar indikation för behandling är A och O.
  • Ompröva pågående läkemedelsbehandling minst en gång per år: nya symptom kan bero på biverkningar.
  • Pröva livsstilsåtgärder: aktivering dagtid och kvällsmat mot sömnstörning, fysioterapi vid smärtor i rörelseorganen etc.
  • Eftersträva lägsta effektiva dos genom låg initialdos, långsam upptrappning, längre doseringsintervall.
  • Utvärdera effekten inom begränsad tid: målet är en god livskvalitet.
  • Avsluta läkemedelsbehandlingen om effekten uteblir.

Läkemedelsbiverkningar och olämpliga läkemedel

Vanliga läkemedelsrelaterade symptom hos äldre är yrsel, fallolyckor, trötthet, sömnstörning, muntorrhet, förstoppning, nedstämdhet, sömnrubbning, ångest och oro. För kartläggning av sådana symptom finns en validerad skattningsskala, PHASE-20.


Exempel på Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Läkemedel som bör undvikas hos äldre

  1. Långverkande bensodiazepiner (diazepam, nitrazepam, flunitrazepam): risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet, fallolyckor.
  2. Läkemedel med antikolinerga effekter (hydroxizin (Atarax), levomepromazin (Nozinan), tolterodin (Detrusitol), solifenacin (Vesicare) tricykliska antidepressiva): risk för kognitiva störningar och konfusion.
  3. Tramadol: risk för illamående, konfusion, bör ej kombineras med SSRI på grund av risk för serotonergt syndrom.
  4. Kodein: hög risk för förstoppning.
  5. Propiomazin (Propavan): risk för dagtrötthet, extrapyramidala symptom och restless legs.

 

Läkemedel som kräver korrekt och aktuell indikation

  1. NSAID: risk för gastrointestinala, kardiovaskulära och renala biverkningar. Lägsta effektiva dos och kort behandlingstid bör eftersträvas. Eventuellt med tillägg av omeprazol som ulcusprofylax.
  2. Opioider: risk för sedation, kognitiva störningar, fallolyckor, förstoppning. Endast vid smärttillstånd som svarar på opioider. Låg initialdos, risk för ackumulering vid täta dosintervall.
  3. Neuroleptika: risk för kognitiva störningar, parkinsonism, tardiv dyskinesi, stroke. Ges endast vid allvarliga tillstånd och under kort tid.
  4. Protonpumpshämmare: risk för utsättningsbesvär på grund av hypersekretion av saltsyra.
  5. Digoxin: risk för intoxikation och plötslig död, kräver kontroll av s-digoxin.
  6. Loopdiuretika: risk för elektrolytrubbningar, hypovolemi, fallolyckor.
  7. SSRI: risk för slentrianmässig behandling om inte indikationen omprövas regelbundet


Hjälpmedel för att underlätta läkemedelsintag

  1.        ögondroppsstöd
  2.        dosett
  3.        tablettkross
  4.        tablettdelare
  5.        förstoringsglas
  6.        dosexpedition

Polyfarmaci

Antalet läkemedel per person har stadigt ökat år efter år. Det gäller särskilt äldre med många diagnoser. Man kan därför inte följa varje vårdprogram utan måste prioritera de läkemedel som ger bästa möjliga livskvalitet.