Spårväg i Uppsala

År 2040 väntas 70 000 pendlare om dagen resa på sträckan som går från den nya järnvägsstationen i Bergsbrunna via Ultuna, Uppsala centralstation och Gottsunda. Tillsammans med kommunen planerar Region Uppsala för att bygga en spårväg och möta det ökade behovet av en kapacitetsstark kollektivtrafik.

Fyrspårsavtalet är ett avtal mellan kommunen, staten och regionen som omfattar ytterligare två järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholms länsgräns, en ny tågstation vid Bergsbrunna, fler bostäder i södra Uppsala och en kapacitetsstark kollektivtrafik. Nu pågår ett intensivt arbete med att förbereda för spårväg. Enligt tidplanen ska spårvagnarna trafikera den planerade sträckan 2029 och erbjuda ett hållbart och flexibelt resande. 

Planerad linjesträcka

Den nya spårvägssträckan ska dras från Bergsbrunna över Fyrisån till Ultuna där den delar sig i två grenar. En gren passerar Gottsunda och Rosendal. Den andra grenen passerar Ulleråker och Ångströmslaboratoriet. De två grenarna går ihop igen vid Uppsala Science Park och vidare via Akademiska sjukhuset till Uppsala centralstation.

Se karta över linjesträckningen (uppsala.se)

Spårvägssträckan kommer att vara cirka 17 kilometer och rymma 22 hållplatser.

Varför spårväg?

Hög kapacitet – plats för fler 

År 2050 förväntas 100 000 personer resa längs spårvägssträckan Bergsbrunna, Gottsunda och Uppsala centralstation varje dag. Det höga antalet resenärer skulle innebära en turtäthet på en buss i minuten med dagens bussar under rusningstrafik. En spårvagn kan ta minst 200 resenärer och ersätter därmed tre bussar.  

Spårvagnar är mer yteffektiva än bussar och tar mindre utrymme på körbanan. Vagnarna har också eget utrymme på en större del av sträckan vilket ger högre medelhastighet och kortare körtider.

Spårvägstrafiken kan anpassas till framtida behov genom att vagnarna förlängs och avgångarna blir fler.

Spårväg kan nå fler resenärer

I undersökningar som gjorts på orter där trafiken ställts om från buss till spårvagn kan man se ett ökat kollektivt resande och det verkar också som att spårvagnstrafiken når målgrupper som annars inte reser kollektivt. Det kallas för spårfaktorn. 

Att bygga spårväg är en långsiktig investering som också skapar trygghet för en långsiktig stadsplanering. Att spårvägen ökat kollektivtrafikresandet på vissa ställen kan också bero på att marken längs spårvägen blir attraktiv för att etablera verksamheter och bygga bostäder vilket bidrar till fler resenärer.   

Läs om spårfaktorn på Trafikverkets hemsida. 

Renare luft 

Spårvagnar drivs med el vilket bidrar till att minska utsläppen av koldioxid. Eldriften för spårväg är energieffektiv och förbrukningen per resenär är låg. En stor del av skadliga luftpartiklar i stadsmiljön kommer från förslitningar av däck och vägbanor vilket betyder att ett ökat resande på spårväg också bidrar till en bättre luftkvalitet.

Grönare stadsbild

Spårvägen kan passera över gräs och bidrar då till en grönare stadsbild. Gräset möjliggör en bättre reglering av regnvatten vid skyfall och grönskan sänker temperaturen vid värmeböljor jämfört med asfalt som alstrar värme. Gräset fångar även upp ljud bättre än asfalt vilket bidrar till en tystare stadsmiljö. 

Tillgängligt för många

Spårvagnar har hög komfort och tillgänglighet i vagnarna. Plattformar och spårvagnsgolvet är på samma nivå vilket underlättar på – och avstigning. Eftersom spårvägen har en fast sträckning är det lätt för nya resenärer att hitta till hållplatserna och förstå hur de ska resa.

Ljud och buller

Moderna spårvagnar är tysta och med vibrationsdämpning under spåren minimeras ljuden ytterligare. I och med att hela spårvägssystemet är nytt har vi möjlighet att planera för att undvika skarpa kurvor som annars kan generera gnissel. 

gatuvy animerad spårväg.png

Tidplan

2023:
Handläggning av detaljplaner för spårvägen.
Utredningar och ansökningar gällande tillstånd om till exempel vattendom, kulturmiljö och artskydd.
Kravställning inför kommande upphandlingar av infrastruktur, fordon och depå.

2024:
Förberedande arbete med bland annat ledningsomläggning.
Beslut om detaljplaner.
Upphandling av infrastruktur och fordon.

2025:

Spårvägsdepån börjar byggas, ska stå klar i början på 2028.

2028:

Spårvagnarna levereras. Spårvagnar och spåren börjar testas, samtidigt som byggnationerna fortsätter.

2029:

Spårvägen är färdigbyggd och klar att användas.

Spårvägsprojektet är ett samarbete

Arbetet med spårvägen är ett samverkansprojekt mellan Uppsala kommun och Region Uppsala. I Uppsala kommuns uppdrag ingår att planera och bygga spårväg i Uppsala stad. I Region Uppsala uppdrag ingår att kravställa spårvägen, tillhandahålla spårvagnar, bygga en spårvagnsdepå och ansvara för driften av spårvägen

Resandeprognoser för planerad spårväg

Nya resandeprognoser visar att antalet resenärer på den planerade spårvägssträckan förväntas vara 55 procent fler 2040 än tidigare beräknat. Prognoserna stärker ytterligare behovet av en mycket kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsalas södra stadsdelar.

Relaterad information på externa webbplatser

Kontakt

Fredrik Landstorp, projektledare Spårvägsprojektet, Region Uppsala

E-post: fredrik.landstorp@externa.regionuppsala.se